Textanalys

Grönkullaskolan är en F-6-skola med ett elevantal som under den analyserade femårsperioden har legat relativt stabilt kring 400–430 elever. För att förstå skolans resultatutveckling är det absolut kritiskt att först förstå dess demografiska och socioekonomiska kontext. Skolan verkar under vad som måste betraktas som mycket utmanande strukturella förutsättningar. Det socioekonomiska indexet för läsåret 2023/2024 uppmättes till 200,5 (och har historiskt legat över 210), vilket är mer än dubbelt så högt som rikssnittet (102,8).

Denna siffra drivs av flera samverkande faktorer. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till drygt 75 procent, att jämföra med rikssnittet på cirka 27 procent. Vidare är andelen elever vars vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning låg; endast 37,2 procent jämfört med rikets 62,7 procent. Dessa variabler indikerar att skolan har ett exceptionellt stort kompensatoriskt uppdrag. Det pedagogiska arbetet måste i hög grad fokusera på språkutveckling, då en majoritet av eleverna sannolikt har ett annat modersmål än svenska, samt på att bygga studiemotivation och akademiskt självförtroende som kanske inte naturligt medföljer från hemmet.

När vi granskar skolans resurser framträder en tydlig och medveten resursallokering från huvudmannens sida, men också en strukturell paradox. Skolan har en mycket hög lärartäthet. Läsåret 2024/2025 går det 10,3 elever per lärare, vilket är betydligt lägre än rikssnittet på 12,1. Denna resursförstärkning är en logisk och nödvändig konsekvens av det höga socioekonomiska indexet.

Paradoxen uppstår när vi tittar på personalens formella behörighet. Andelen lärare med lärarlegitimation (heltidstjänster) ligger på låga 47,2 procent (riket: 71,3 procent). Även andelen lärare med behörighet i det ämne de undervisar är låg (67,6 procent mot rikets 78,4 procent). Däremot har hela 82,6 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen. Detta indikerar att skolan har personal med pedagogisk grundkompetens, men som saknar specifik ämnesbehörighet eller svensk legitimation. En annan kritisk resursbrist är andelen lärare med specialpedagogisk examen, som endast uppgår till 5,9 procent (riket: 8,2 procent).

Den ojusterade resultatbilden speglar delvis denna resursbild. I årskurs 6 (2023/2024) är det genomsnittliga meritvärdet (betygspoäng) 12,5, vilket är lägre än rikssnittet på 13,2. En oroväckande siffra är att 20 procent av eleverna i årskurs 6 inte är godkända i minst två ämnen. Det finns en diskrepans här: skolan har många vuxna per elev, men den formella spetskompetensen (legitimation och specialpedagogik) saknas, vilket tycks korrelera med att en femtedel av eleverna inte når målen i flera ämnen.

Över tid ser vi en viss volatilitet i de ojusterade resultaten. I årskurs 3 har andelen elever som når kravnivån i matematik fluktuerat kraftigt: från 72,9 procent (21/22) ner till 57,3 procent (22/23) för att sedan studsa upp till 80,4 procent (23/24). Denna ryckighet kan vara ett symptom på den låga andelen legitimerade lärare, där resultaten blir starkt personberoende snarare än systemberoende.

En signifikant trend är könsskillnaderna. Flickor presterar konsekvent högre än pojkar i de ojusterade betygspoängen. Läsåret 23/24 hade flickorna 12,9 i genomsnittlig betygspoäng jämfört med pojkarnas 12,3. Flickorna överpresterar särskilt i ämnen som bild, hem- och konsumentkunskap samt svenska. Pojkarna ligger dock nära eller något över flickorna i matematik och engelska. Det är också anmärkningsvärt att resultaten i Svenska som andraspråk är mycket låga (betygspoäng 7,3 totalt), vilket understryker den språkliga utmaningen skolan står inför.

SAMBA (Socioekonomisk Analys av Måluppfyllelse och Betyg för Ansvarstagande) är en statistisk regressionsmodell som mäter skolors "förädlingsvärde". Istället för att enbart titta på de ojusterade betygen — vilka ofta speglar elevernas hemförhållanden mer än skolans kvalitet — justerar SAMBA resultaten utifrån skolans socioekonomiska index.

Modellen beräknar ett förväntat resultat för en skola med exakt samma demografiska förutsättningar. Om skolan presterar över denna statistiska förväntan får den ett positivt förädlingsvärde (kategoriserat som "över förväntan" eller "förebild"). Presterar den sämre får den ett negativt värde ("under förväntan" eller "behöver stöd"). Detta möjliggör en helt rättvis jämförelse av skolans faktiska pedagogiska kvalitet och kompensatoriska förmåga.

När vi applicerar SAMBA-modellen på Grönkullaskolan förändras berättelsen om skolan fundamentalt. Trots att de ojusterade resultaten ligger under rikssnittet, visar SAMBA att skolan läsåret 2023/2024 presterar ett exceptionellt högt förädlingsvärde.

I årskurs 6 (mätning juni 2024) klassificeras skolan som "förebild" (den högsta möjliga kategorin) i Geografi, Fysik, Kemi, Historia och Religionskunskap. I Matematik, Biologi, Samhällskunskap och Ämnesgenomsnittet presterar skolan "över förväntan". Detta är en anmärkningsvärd prestation. Det betyder att Grönkullaskolan, givet sina mycket tuffa förutsättningar, lyckas kompensera för elevernas bakgrund på ett sätt som få andra skolor i landet gör. Den diskrepans vi såg i den allmänna statistiken — låg behörighet men hög lärartäthet — tycks här få sin förklaring: de vuxna som finns på skolan gör ett formidabelt arbete med att lyfta eleverna kunskapsmässigt, även om de saknar formell legitimation.

Det mest fascinerande mönstret i SAMBA-datan är utvecklingen över tid och skillnaden mellan könen. Historiskt (2020–2023) har skolan kämpat. Så sent som 2023 var Ämnesgenomsnittet "under förväntan", och ämnen som Biologi, Engelska och Idrott klassades som "behöver stöd". Mellan 2023 och 2024 har ett massivt trendbrott skett på högstadiet/mellanstadiet (åk 6).

Ännu mer intressant är vem som driver denna förbättring. I svensk skola är det ett välkänt problem att pojkar från socioekonomiskt utsatta miljöer underpresterar kraftigt. På Grönkullaskolan är det tvärtom pojkarna som driver de höga SAMBA-resultaten 2024. Pojkarna klassificeras som "förebild" i Biologi, Fysik, Samhällskunskap, Religionskunskap, Kemi, Historia och Geografi. Flickorna ligger generellt ett steg lägre ("över förväntan" eller "når förväntan") i förädlingsvärde. Detta är en paradox i relation till de ojusterade betygen (där flickorna hade högre poäng). Det betyder att pojkarna på Grönkullaskolan presterar långt över vad den statistiska modellen förväntar sig av pojkar med denna demografiska bakgrund.

Ett undantag från framgångssagan är årskurs 3. I matematik har årskurs 3 gått från "behöver stöd" (2022, 2023) till "når förväntan" (2024). Skolan har alltså en starkare kompensatorisk effekt i slutet av mellanstadiet än på lågstadiet.

För att förstå hur en skola med låg formell lärarbehörighet kan generera ett så högt förädlingsvärde (SAMBA) måste vi vända oss till Skolenkäten. Här framträder bilden av en skola med en extremt stark kollegial kultur och goda relationer.

Personalen skattar påståendet "I vilken utsträckning delar du och dina kollegor med er av kunskap och lär av varandra? (Kollegialt lärande)" till hela 8,2 (läsåret 23/24), vilket är anmärkningsvärt högt jämfört med både socio-gruppen (6,9) och riket (7,0). Vidare skattar personalen skolledningens kännedom om verksamheten till 8,0 (riket 7,4). Detta är nyckeln till paradoxen: Skolan kompenserar för bristen på formell legitimation genom ett starkt, närvarande ledarskap och ett tätt kollegialt samarbete där pedagoger stöttar varandra.

Dessutom upplever eleverna i årskurs 5 en hög grad av trygghet. De känner sig inte rädda för vuxna (9,0) eller andra elever (8,9), och de upplever att de får den hjälp de behöver på lektionerna (7,7). Denna relationella trygghet är en grundförutsättning för att pojkar i socioekonomiskt utsatta områden ska lyckas akademiskt, vilket direkt speglar sig i pojkarnas fantastiska SAMBA-resultat.

Trots framgångarna finns det kritiska utmaningar, och enkäten avslöjar ett betydande perceptionsgap gällande studiero. Personalen upplever att det är relativt god studiero på lektionerna (7,4). Eleverna i årskurs 5 delar absolut inte denna bild. De skattar "Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?" till mycket låga 4,8 (riket 5,5) och "Hur ofta är det så stökigt... att du har svårt att koncentrera dig?" till 4,3 (där ett lågt värde indikerar hög frekvens av stök). Även vårdnadshavarna noterar detta och ger arbetsron låga betyg (6,3).

Detta gap — att lärarna tycker det är lugnt medan eleverna upplever kaos — är farligt. Det tyder på att personalen över tid kan ha normaliserat en hög ljudnivå och ett stökigt beteende, möjligen som en överlevnadsstrategi i en tuff miljö. Denna bristande studiero är sannolikt den enskilt största anledningen till att 20 procent av eleverna i årskurs 6 fortfarande underkänns i flera ämnen, trots skolans höga förädlingsvärde i övrigt.

En annan förklaring till de 20 procenten underkända elever hittar vi i personalens syn på elevhälsan och särskilt stöd. I den allmänna statistiken såg vi att andelen specialpedagoger var mycket låg (5,9 %). I enkäten bekräftar personalen att detta är ett systemfel. På frågan om skolan utreder behovet av särskilt stöd skyndsamt ger personalen bottenbetyget 5,7. De anser inte heller att extra anpassningar ges skyndsamt (5,6).

Här ser vi den röda tråden fullbordas: Skolan är fantastisk på att lyfta den breda massan (särskilt pojkar) genom starkt kollegialt arbete och goda relationer (högt SAMBA-värde). Men när en elev har specifika inlärningssvårigheter som kräver formell specialpedagogisk utredning, brister systemet på grund av resursbrist på specialpedagoger, vilket leder till att en svans av elever (20 %) slås ut.

Berättelsen om Grönkullaskolan är inte berättelsen om en skola i kris, utan berättelsen om en "humla som flyger mot alla odds". Skolan verkar i en extremt utmanande socioekonomisk kontext och lider av en strukturell brist på formellt legitimerade lärare och specialpedagoger. Trots detta har skolan, särskilt under det senaste läsåret, lyckats skapa ett exceptionellt högt förädlingsvärde. Genom ett starkt skolledarskap, en osedvanligt stark kultur av kollegialt lärande och trygga vuxen-elev-relationer lyckas skolan kompensera för elevernas bakgrund. Skolan är en nationell förebild i hur man lyfter pojkar i teoretiska ämnen i utsatta områden.