Allmän statistik
Kontextualisering av skolans förutsättningar
Grönkullaskolan är en F-6-skola med ett elevantal som under den analyserade femårsperioden har legat
relativt stabilt kring 400–430 elever. För att förstå skolans resultatutveckling är det absolut
kritiskt att först förstå dess demografiska och socioekonomiska kontext. Skolan verkar under vad som
måste betraktas som mycket utmanande strukturella förutsättningar. Det socioekonomiska indexet för
läsåret 2023/2024 uppmättes till 200,5 (och har historiskt legat över 210), vilket är mer än dubbelt
så högt som rikssnittet (102,8).
Denna siffra drivs av flera samverkande faktorer. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår till
drygt 75 procent, att jämföra med rikssnittet på cirka 27 procent. Vidare är andelen elever vars
vårdnadshavare har eftergymnasial utbildning låg; endast 37,2 procent jämfört med rikets 62,7 procent.
Dessa variabler indikerar att skolan har ett exceptionellt stort kompensatoriskt uppdrag. Det
pedagogiska arbetet måste i hög grad fokusera på språkutveckling, då en majoritet av eleverna
sannolikt har ett annat modersmål än svenska, samt på att bygga studiemotivation och akademiskt
självförtroende som kanske inte naturligt medföljer från hemmet.
Resurser i relation till resultat
När vi granskar skolans resurser framträder en tydlig och medveten resursallokering från
huvudmannens sida, men också en strukturell paradox. Skolan har en mycket hög lärartäthet.
Läsåret 2024/2025 går det 10,3 elever per lärare, vilket är betydligt lägre än rikssnittet på 12,1.
Denna resursförstärkning är en logisk och nödvändig konsekvens av det höga socioekonomiska indexet.
Paradoxen uppstår när vi tittar på personalens formella behörighet. Andelen lärare med
lärarlegitimation (heltidstjänster) ligger på låga 47,2 procent (riket: 71,3 procent). Även andelen
lärare med behörighet i det ämne de undervisar är låg (67,6 procent mot rikets 78,4 procent).
Däremot har hela 82,6 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen. Detta indikerar att skolan
har personal med pedagogisk grundkompetens, men som saknar specifik ämnesbehörighet eller svensk
legitimation. En annan kritisk resursbrist är andelen lärare med specialpedagogisk examen, som
endast uppgår till 5,9 procent (riket: 8,2 procent).
Den ojusterade resultatbilden speglar delvis denna resursbild. I årskurs 6 (2023/2024) är det
genomsnittliga meritvärdet (betygspoäng) 12,5, vilket är lägre än rikssnittet på 13,2. En
oroväckande siffra är att 20 procent av eleverna i årskurs 6 inte är godkända i minst två ämnen.
Det finns en diskrepans här: skolan har många vuxna per elev, men den formella spetskompetensen
(legitimation och specialpedagogik) saknas, vilket tycks korrelera med att en femtedel av eleverna
inte når målen i flera ämnen.
Nyckeltrender och målgruppsanalys
Över tid ser vi en viss volatilitet i de ojusterade resultaten. I årskurs 3 har andelen elever som
når kravnivån i matematik fluktuerat kraftigt: från 72,9 procent (21/22) ner till 57,3 procent
(22/23) för att sedan studsa upp till 80,4 procent (23/24). Denna ryckighet kan vara ett symptom
på den låga andelen legitimerade lärare, där resultaten blir starkt personberoende snarare än
systemberoende.
En signifikant trend är könsskillnaderna. Flickor presterar konsekvent högre än pojkar i de
ojusterade betygspoängen. Läsåret 23/24 hade flickorna 12,9 i genomsnittlig betygspoäng jämfört
med pojkarnas 12,3. Flickorna överpresterar särskilt i ämnen som bild, hem- och konsumentkunskap
samt svenska. Pojkarna ligger dock nära eller något över flickorna i matematik och engelska. Det
är också anmärkningsvärt att resultaten i Svenska som andraspråk är mycket låga (betygspoäng 7,3
totalt), vilket understryker den språkliga utmaningen skolan står inför.
Styrkor
- Mycket hög lärartäthet (10,3 elever/lärare mot rikssnittet 12,1)
- 82,6 % av lärarna har pedagogisk högskoleexamen
- Medveten resursallokering från huvudmannen utifrån högt socioekonomiskt index
Utmaningar
- Låg andel legitimerade lärare (47,2 % mot rikets 71,3 %)
- Kritisk brist på specialpedagoger (5,9 % mot rikets 8,2 %)
- 20 % av eleverna i åk 6 underkända i minst två ämnen